Sakta men säkert

Ett steg i taget, sakta men säkert försöker jag att hitta tillbaka igen. Jag utesluter lite i taget och försöker att dra ner på sånt som är helt uppåt väggarna. Jag har dragit ner rejält på sötsaker, nu vill jag dra ner på uppenbart dålig mat. Vad jag gör sen återstår att se. 

Imorgon har jag tänkt träna. Det blir inget stenhårt utan väldigt lugnt nu i början. 

Har blivit erbjuden att få följa med och rida en period framöver. Det ska bli väldigt roligt. Först måste jag bli godkänd såklart. 

Just nu ser jag väl mer positivt på tillvaron än jag har gjort på ett tag. Det kan dock ändras väldigt snabbt. Men jag mår bättre det gör jag. Är trött men mår bättre.